Långväga Gäster

Här är lilla Ludde från Stockholm. Han är en söt liten blandras. Han har fått yorkpälsen, och det växer tills han ser ut såhär. Då tycker hans husse och matte att det är nog, så då passar dem på att lämna in honom när de åker till Sala. Det är fler från Stockholm som gör det, faktiskt. De flesta har sommarstugor eller släktingar i Sala.



Matte tycker att hans gulliga papillionöron är hemskt söta, så det är klart att han ska ha kvar dem...


...och den fluffiga svansen som kommer upp när han är glad. Han är otroligt söt. Det borde finnas en ras som ser ut såhär.




Här är en annan långaväga gäst. Nalle beardis åker till mig ända från Skinnskatteberg var 6:e vecka. I början klippte jag ned honom för att jag skulle rätta till ett misstag som en annan hundfrisör hade gjort, men hans matte och husse tyckte att han blev så söt att han fick behålla sin korta frisyr. Han ser ut som en liten valp, och de tycker att han har blivit mycket gladare sedan han slapp all päls. Det är kul!

Tyvärr är jag världens sämsta hundfotograf, så jag lyckades inte få några vettiga bilder på honom.



Här sitter han still i alla fall. Fördelen med att komma såhär ofta är att hans familj inte behöver göra så mycket för att sköta honom. Han får ett ordentligt bad, klorna klippta, öronen plockade och rengjorda och en rejäl genomgång av pälsen. Jag drar ut en massa ull och borstar igenom honom i samband med klippningen, så han hinner inte bli så tovig på 6 veckor.